Tvärt emot vad många tror, finns det goda exempel på församlingar som har gått från att vara som skepp utan roder i stor fart rakt på väg mot uppenbara skär i havet, men som nu istället är växande församlingar där människor kommer till tro.I sin bok "Växande församlingar i Sverige" visar Cahtrine Nygren och Klas Eriksson att en viktig faktor i sådana församlingar är att man insett att man kommit till ett vägskäl. Församlingen har sett sin egen kris. Gud har en förkärlek för krislägen. Här är några goda råd.
Kris är inte farligt. I mitt arbete som handledare för olika församlingar har jag tydligt bestämt mig för att se på kris och krismedvetenhet som något mycket positivt. Möter jag frustrerade ledare blir jag inom mig lite nöjd och glad. Det intressanta är att många av de mest frustrerade ledarna möter jag ibland i de mest växande församlingarna.
Försök därför att bli vän med era frustrationer. Frustration uppstår inte utan att det någonstans finns en dröm om något större och bättre än det vi har idag. Frustration är därför ett bevis på att det finns en vision någonstans. Det bästa läget för en god början av en förnyelseprocess är när frustrationen är gemensam. När många är frustrerade innebär det att många är överens: Vi behöver en förändring.
Sätt ord på krisen. Om frustration finns är därför nästa steg att sätta ord på vad det är som orsakar vårt missnöje. Jag har i snart tio år arbetat med Naturlig Församlingsutveckling, NFU. Genom NFU kan man göra en ganska omfattande undersökning av hur de aktiva upplever sin församling. På så sätt kan man få god insikt i vad som behöver förändras i församlingen.
I en församling visar NFU-undersökningen tydligt hur många av de aktiva inte upplevde att Gud och tron hade en förvandlande verkan i livets vardag. Bibelläsningen och bönen hade också blivit lidande. I en annan är det ledarskapet som man inte upplevde utrustade församlingen för tjänst i Guds rike. Att få höra detta är till stor hjälp för dessa församlingar. De flesta har känt på sig att något inte är som det ska vara. Då är det en lättnad att tillsammans få sätta ord på det.
Tänk långsiktigt. Kris kan bli farligt om vi inte tar oss tid att sätta oss in i varför vi är frustrerade. Ofta har läget under lång tid utvecklats till den stiltje eller tillbakagång som man nu ser. Utgå från att det tar lång tid att bli en mer levande församling. Fem år går i detta sammanhang fort.
Det är därför viktigt att kunna leva länge med frustrationerna. De kommer inte försvinna över en natt eller under ett år. Men vi kan leva med dem bara vi ser att skeppet håller på att ändra kurs.
Vi är i gott sällskap. Om det inte fungerar i vår församling är vi inte ensamma. Läs breven i Nya Testamentet. Nästan alla avslöjar svårigheter och kriser i de tidiga församlingarna. Det är ofta just därför Paulus skriver. För inte att tala om Uppenbarelsebokens kapitel 2 och 3 eller stora delar av Gamla Testamentet. Bibeln kan läsas som en enda stor krisbearbetningsbok. Att vi som Guds folk i Sverige idag också upplever kris i mycket är därför på inget sätt unikt.
Lösningen är inte teknik. Förnyelse handlar inte om att kliniskt hitta rätt diagnos och därefter rätt åtgärd. Det finns en uppenbar risk med NFU. Det kan lätt få oss att tro att det handlar om teknik och mekanik när det i verkligheten är Gud och liv vi behöver.
Oftast sitter våra kriser mycket djupt. Det vi egentligen behöver och som vi i bästa fall längtar efter är en församling som drar sig ur sin egen inre sekularisering. Tänk om vi istället blir en plats där vi ständigt ser nya människor börja leva som trotsiga men glada efterföljare till Jesus i en tid som på inget sätt är enkel att göra just det.
Om man börjat sätta ord på en kris i församlingen är det avgörande att vi påminner varandra om att lösningen ligger just hos Gud. De goda nyheterna är att Gud är mitt ibland oss genom sitt Ord och sin Ande. Om det är sant att kyrkan i Sverige aldrig har funnits i en så stor kris som idag finns också en annan sanning: Aldrig har vi haft så stora förutsättningar för att förstå Bibeln som idag. Bibeln består ju till stora delar av litteratur som är riktad till ett Guds folk i kris och svårigheter.
Och kanske är det detta Gud vill när han tillåter kriser: Att vi ska söka Honom, lära känna Honom bättre och förstå ännu mer av Hans förmåga att förändra det som andra ser som hopplösa fall.
Övning: När var församlingsliv som bäst för dig? Vilka är dina mest positiva erfarenheter av församlingsliv? Om du är med i en cellgrupp eller bönegrupp eller liknande: Berätta för de andra om dessa erfarenheter.
